Kunskap och fakta

De senaste årens forskning om bronsåldern har inriktat sig mycket på handel och resande. Bland annat har forskare använt metallurgiska undersökningar som har gjort att man kunnat bestämma var bronset man hittar i skandinaviska vapen och smycke kommer ifrån.

Att bronsålderns människor hade en fascination för svärd är knappast en underdrift, se bara på hur våra hällar är fyllda av bilder på krigare med svärd i bältet.

När man besöker Vitlyckehällen, eller någon annan hällristning, kan man slås av att det finns väldigt många båtar. Faktum är att skeppet är den vanligaste föreställande hällristningen, skålgropen rår ingen på när det gäller antal, men inte mindre än 10 000 skeppar far fram och åter på hällarna i Bohuslän.

Om man sett sig mätt på hällristningarna i Bohuslän kan man med fördel ta sig över gränsen till Norge och Östfold. Längs den så kallad Oldtidsruta finns ett stort antal ristningsplatser tillsammans med andra fornlämningar, till exempel gravfält från brons- och järnåldern.

Hällristningarna i Bohuslän härstammar från bronsåldern och från den första delen av järnåldern (1700-200 f.Kr.). Men hur kan man vara så säker på det?

För nästan 400 år sedan tecknade läkaren Peder Alfsön en häll i Brastad – men råkade byta kön på en av våra mest kända hällristningar.

Det var inte bara bronsålderns människor, som gärna ristade in figurer i de bohuslänska berghällarna. Även sjöfarare på 1500- och 1600-talen ristade in bomärken, initialer, årtal, kompassrosor och sköldar, när de besökte naturhamnar utmed Bohuskusten.

Många av Bohusläns och världsarvets hällristningar är på väg att försvinna för att berget de är gjorda på vittrar sönder. Varför vittrar berget och vad kan man göra åt det? Hur kan bilderna räddas för eftervärlden?

Går det att öka chanserna att bli gravid genom att åka kana på hällristningshällar? Ja, det är en tanke som funnits i hundratals år och på vitt skilda platser. Här kan du läsa mer om fenomenet.