Bronsåldersgården
Bronsåldersgården visar en annan del av bronsåldern än hällristningarna. Bilderna på ristningarna verkar inte ha så mycket med vardagen att göra, det finns inga bilder av hällristarnas hus, deras åkrar eller grisar. Men det kan du se på Vitlycke museums bronsåldersgård.
På gården finns rekonstruktioner av två långhus från äldre respektive yngre bronsålder. Det finns även en verkstad där vi under sommarsäsongen visar hantverk som till exempel växtfärgning och bronsgjutning. Kring husen strövar fåren fritt och bakom gården finns grishägnet. Till jordbruket hör odlingen där vi odlar växter som är så nära bronsålders grödor som möjligt; emmervete, enkornsvete, hirs, gråärter, bondbönor med mera.
Gården är också basen för museets lägerskoleverksamhet och en given del av våra längre guidade visningar. Sommartid pågår här aktiviteter som arkeologiskola, bronsåldersliv, pilbågsskytte och hantverksdemonstrationer.
Så bodde man
Idag finns få synliga spår av hus från bronsåldern, men genom arkeologers arbete vet vi hur de kan ha sett ut. Den här typen av hus kallas långhus och de var vanliga under flera tusen år. Med endast små förändringar förekom denna hustyp från slutet av stenåldern fram till slutet av järnåldern. Långhusen var 10-40 meter långa och byggdes av material som fanns till hands. Våra hus har byggts av ek, vass, torv, vidjor och lera. I hus av den här storleken kan ett hushåll med 10-12 personer ha bott. Alla generationer levde under samma tak.
Kyligare klimat
Klimatet förändrades under yngre bronsåldern och därmed också människors sätt att bo. Det blev kallare och man lät djuren flytta in i människornas hus, i alla fall de mer värdefulla djuren. Långhusen byggdes på samma sätt som under äldre bronsåldern men nu med ena halvan som bostadsdel och andra som stalldel. Att man inte byggde fristående stall beror kanske på att det blir varmare för folket att dela sitt hus, men även att det var lättare att vakta sina djur mot boskapstjuvar och vilda djur.
Bronsålderns nyttoväxter
Pollenanalyser och spår av uppemot 100 olika växtsorter från arkeologiska utgrävningar har gett oss kunskap om vilka växter som fanns och användes under bronsåldern. Vissa av växterna odlades, medan andra samlades in från den omgivande naturen för olika ändamål: föda, läkedom, textil, färgning. I vår odling vill vi visa några exempel på dessa växter, både vilda och odlade. Nordiska genbanken har hjälpt oss att få tag på ålderdomliga växtsorter.
Gårdens djur
Under sommaren finns det får och grisar att bekanta sig med på Bronsåldersgården. Utöver dessa djur hade man på bronsåldern kanske getter, några kor och en häst om man var rik. Däremot hade man inte tama fåglar. Djurraserna var mindre på bronsåldern än idag och gav inte lika hög avkastning, men å andra sidan var de tåligare.
Skogen och offerplatsen
I området bakom gården finns ett skogsparti som vi arbetar med att omforma till en mer bronsålderslik skog. Skogen under bronsåldern var en blandad lövsskog med lind, ek, ask, björk och hassel. Intensivare jordbruk och bete gjorde att de tidigare täta urskogarna glesades ut allt mer och i en del områden bildades ett öppet beteslandskap.
I skogen hittar du också en offertjärn där man kan få en inblick i hur bronsålderns heliga platser såg ut. Här finns ett litet hus där man kanske förberedde sitt offer och en brygga ut mot ön där gudabilderna står.
