Denna webbplats använder teknik som troligen inte stöds i din webbläsare, därför kan vissa saker se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet

Svärd, handel och hövdingar

Bronssvärd på berg med hällristningar

Att bronsålderns människor hade en fascination för svärd är knappast en underdrift, se bara på hur våra hällar är fyllda av bilder på krigare med svärd i bältet. Riktiga svärd fanns så klart också och vi hittar dem oftast i gravar från början av bronsåldern. Under yngre bronsåldern ändras gravskicket till ett brandgravskick och begravningar med svärd upphör, mer eller mindre.

Wanax och Lawagetas

Svärdsfynd används ofta inom forskningen för att belägga det utbyte som skett under bronsåldern mellan Skandinavien och resten av Europa, men genom att studera varifrån svärden kommer och hur mycket de använts kan man också lära sig saker om hur det skandinaviska bronsålderssamhället fungerade. Kristian Kristiansen, professor i arkeologi vid Göteborgs universitet, menar att man i Skandinavien kan se ett tudelat ledarskap, vilket man även möter i det Mykenska området (i södra Grekland) under samma tid. Styret av samhället ska ha delats mellan en rituell hövding kallad Wanax, och en krigarhövding - Lawagetas. En maktfördelning som alltså kanske avspeglas hos svärden från tiden.

Fullgreppssvärd och grepptungesvärd

Under bronsålderns andra period (1500–1300 f. Kr.) finns det tre typer av svärd i gravmaterialet:

  • Inhemska (skandinaviska) fullgreppssvärd
  • Grepptungesvärd av typen Naue I
  • Fullgreppssvärd med oktagonala handtag

De inhemska svärden visar sällan tecken på omslipning och kan därför tolkas som statusföremål snarare än praktiska verktyg. Deras funktion kan därför kopplas till den rituella ledarens roll. Precis som många andra föremål från de rituella hövdingarnas gravar är svärden dekorerade med spiralornamentik inspirerad från det Egeiska området. Även om ornamentiken alltså inspirerats av medelhavsområdet så anses de rituella hövdingarna inte tillhöra dem som rest ut i Europa.

Naue I svärden har även de förmodligen ursprung i det Egeiska området, men eftersom de helt enkelt är bättre än andra bronssvärd från perioden sprids de snabbt över hela Europa. De här svärden visar tydliga spår av användning, då svärdens eggar slipats om många gånger. Tolkningen är att de tillhörde resande yrkeskrigare som genom sitt beskydd möjliggjorde den långväga handeln. Det kan även vara så att de hyrt ut sig som legoknektar i andra delar av Europa och på så vis kunnat ta med sig europeiska föremål och seder hem.

Svärden med oktagonala grepp återfinns enbart i Sydtyskland och Skandinavien. Detta antyder tydligt kontakt och handelsutbyte mellan dessa områden. Analyser av de svärd som man hittat i Skandinavien visar att de är producerade med en annan teknik än övriga svärd. Detta tyder på svärden gjutits av inflyttade bronsgjutare. Även dessa svärd har spår av användning och kopplas till en grupp av resande handelsmän (eller krigare) som bedrev handel med Sydtyskland.

Vad händer sen?

I svärdsmaterialet kan man tydligt se att något händer i Europa under bronsålderns tredje period. Plötsligt kan man i hela Europa se att bronssvärden är mycket mera slitna innan de tas i cirkulation. Att man måste fortsätta använda slitna bronssvärd är ett tecken på att världen har blivit oroligare och tillgången på metall mer begränsad. I Skandinavien, som ju ligger längst ut i handelskedjan känner man av detta mycket tydligt, här är svärden hårdare slitna än någon annanstans i Europa.

Ytterligare tecken på förändring i handelsnätverken är en brytning mellan Sydtyskland och Skandinavien: I Sydtyskland ersätts de oktagonala fullgreppssvärden med andra modeller. Enbart ett fynd av ett sådant svärd har återfunnits i Sverige. Under den här perioden tappar också Naue I svärdet sin popularitet och ersätts med svärd som har sitt ursprung i Centraleuropa.

Den tidiga bronsålderns svärd kan alltså berätta mycket om vart människor reste, vilka de handlade med och hur den ekonomiska konjunkturen såg ut. Men man kan också få ledtrådar till hur det skandinaviska samhället var organiserat.

Senast uppdaterad: 2019-05-02 08:34