Bronsåldersgården visar en annan del av bronsåldern än hällristningarna. Bilderna på ristningarna verkar inte ha så mycket med vardagen att göra, det finns inga bilder av hällristarnas hus, deras åkrar eller djur. Men det kan du se på Vitlycke museums bronsåldersgård.
Hus från bronsåldern var gjorda av organiskt material och eftersom de byggdes för så länge sedan finns det endast spår av dem kvar. Det är tack vare arkeologernas arbete som vi har en bild av hur de troligen såg ut. Den här typen av hus kallas långhus och de var vanliga under flera tusen år. Med endast små förändringar förekom denna hustyp från slutet av stenåldern fram till slutet av järnåldern. Långhusen var 10-40 meter långa och byggdes av material som fanns till hands. Våra hus har byggts av ek, vass, torv, vidjor och lera. I hus av den här storleken kan ett hushåll med 10-12 personer ha bott. Alla generationer levde under samma tak.
Klimatet förändrades under yngre bronsåldern och därmed också människors sätt att bo. Det blev kallare och man lät djuren flytta in i människornas hus, i alla fall de mer värdefulla djuren. Långhusen byggdes på samma sätt som under äldre bronsåldern men nu med ena halvan som bostadsdel och andra som stalldel. Att man inte byggde fristående stall beror kanske på att det blir varmare för folket att dela sitt hus, men även att det var lättare att vakta sina djur mot boskapstjuvar och vilda djur.
Pollenanalyser och spår av uppemot 100 olika växtsorter från arkeologiska utgrävningar har gett oss kunskap om vilka växter som fanns och användes under bronsåldern. Vissa av växterna odlades, medan andra samlades in från den omgivande naturen för olika ändamål: föda, läkedom, textil, färgning.
Exempel på bronsålders grödor är; emmervete, enkornsvete, hirs, gråärter, bondbönor med mera.
Får och grisar är vanliga gårdsdjur under Bronsåldersgården. Utöver dessa djur hade man på bronsåldern kanske getter, några kor och en häst om man var rik. Däremot hade man inte tama fåglar. Djurraserna var mindre på bronsåldern än idag och gav inte lika hög avkastning, men å andra sidan var de tåligare.
På gården finns rekonstruktioner av två långhus från äldre respektive yngre bronsålder. Det finns även en verkstad där vi under sommarsäsongen visar traditionellt hantverk.
Växterna i gården är utvalda för att spegla bronsålderns odlingslandskap och skapa livsmiljöer för solitärbin, pollinerande insekter och fåglar. Planteringarna visar vad som odlades och vad som kunde ätas under perioden.
I området bakom gården växer en skog som vi gradvis förvandlar till en bronsåldersinspirerad skog. Skogen under bronsåldern var en blandad lövskog med lind, ek, ask, björk och hassel. Intensivare jordbruk och bete gjorde att de tidigare täta urskogarna glesades ut alltmer och i en del områden bildades ett öppet beteslandskap.
I skogens djup finner du en sjö, en offermosse, som ger dig en unik inblick i bronsålderns heliga platser. Vid denna sjö står ett träd smyckat med gåvor i form av halsband av koppar. Från bryggan kan du blicka ut mot ön där gudabilderna reser sig.
Gården är basen för museets lägerskoleverksamhet och en naturlig del av våra längre guidade visningar.
Under sommaren pågår aktiviteter som bronsåldersliv och hantverksdemonstrationer.
